Oförutsedda svängningar. Det är ett sätt att beskriva nuvarande marknadsaktiviteter och en syn som förutspår att vi har passerat stabilitetens ålder och gått in i en era där förändring har blivit regel snarare än undantag.
– Å andra sidan innehåller marknadsekonomin alltid förändringar, fluktuation, osäkerhet och svårigheter att göra förutsägelser, så det är ganska vanliga frågor, säger ekonomen Jouko Kangasniemi från Finlands Näringsliv (EK).
Men det som gör den nuvarande situationen ovanlig är det exceptionella antalet stora kriser inom en så kort period – från covid-19 pandemin till Rysslands angreppskrig, och de därav följande produktionsflaskhalsarna och stigande prisnivåer. Eftersom kriser har olika effekter på olika företag och branscher finns det också variation i prognoser och förberedelser inför kriser.
Här listar Kangasniemi vad företag bör tänka på när de gör framtidsprognoser i exceptionella tider.
1. Lär dig av tidigare händelser
Mitt i ständiga förändringar kan det verka tveksamt att vända sig till historiska händelser. Ändå kan det vara bra att ta en titt i backspegeln. Informationen hjälper till att omorganisera befintliga och framtida verksamheter och förbereda och anpassa sig till förändringar.
– Det finns en enorm mängd information tillgänglig. Den knepiga delen är att filtrera den och hitta relevanta fakta. Detta är lättare för större företag med bättre resurser, men mer utmanande för mindre företag, säger Kangasniemi.
Det finns inget sådant som absolut information. Det innebär att beslut ska fattas efter vilka fakta som finns tillgängliga.
Om man tittar bakåt verkar allt väldigt tydligt. Osäkerheten måste helt enkelt uthärdas. Den finns och är oundviklig.
2. Håll koll på konjunktursvängningar
I sitt dagliga arbete sysslar Kangasniemi med trendundersökningar och ekonomisk statistik. Att övervaka konjunktursvängningar är ovärderligt i osäkra tider och det finns ett stort intresse för inköpschefers index och konfidensindikatorundersökningar.
– Även media följer dessa noga. En lågkonjunktur kan utlysas idag, bara för att avbrytas i morgon, och dagen efter kommer en ekonomisk nedgång återigen.
Utveckling och anpassning av verksamheter kan följas både på nationell och bredare nivå utifrån företagens bedömningar och insikter. Enligt Kangasniemi är förutsättningen för fungerande företag och offentliga ekonomier att identifiera den aktuella fasen av den ekonomiska utvecklingen och om fluktuationen ligger inom det typiska intervallet, eller om det möjligen är ett större skifte på väg som blir det så kallade nya normala.
Till exempel förstörde finanskrisen företagens förtroende för ekonomin under en längre period, medan covid-19 krisen bara orsakade en kortsiktig svacka. Kriget och stigande priser har haft en betydande effekt på konsumenternas förtroende, men mycket mindre på företagen.
Förutom att spåra konjunktursvängningar, ger konsumentbeteende och andra prediktiva indikatorer och simuleringar avgörande information om vad som är kommande.
– Det är viktigt för företag att identifiera tecken på en kommande strukturförändring eller störning. Detta leder till att vissa grupper av konsumenter eller företag helt ändrar sitt beteende och får den tidigare marknaden att kollapsa och försvinna.
3. Inse den nuvarande situationen
För att begrunda framtiden måste man vara bekant med den nuvarande situationen. Även om det har varit utmanande på kort sikt att reagera på och förbereda sig för det befintliga tillståndet, har företag överlevt genom att anpassa sin verksamhet. Ett tecken på detta är att antalet konkurser inte har ökat trots flera svåra år.
– Företag är bekanta med sin bransch och följer till exempel efterfrågeläget noga. Stora omvälvningar kommer naturligtvis som överraskningar för alla.
Företag måste ständigt vara välinformerade och överväga sin verksamhet och sina krav. Förutom att ha alternativa rutiner är det lämpligt att ha en extra buffert för att klara nedgångar. Aktiv kommunikation och att snabbt dela information med partners gör verksamheten mer flexibel och smidigare.
4. Skapa modeller för framtidsscenarier
Kangasniemi nämner scenarier som ett bra sätt att kontrollera framtida risker och reagera på fluktuationer. Till exempel kan tre olika scenarier överväga olika utfall och skapa simuleringar av framtiden.
Att skydda sig mot nya utmaningar och riskfaktorer kan också innebära att företag behöver skaffa sig ny kunskap.
Enkla förberedelser räcker inte, eftersom problemen måste förutses.
– Till exempel skapar frågor som rör klimat, miljö och energi nya riskfaktorer som öppnar för ett nytt problemområde. Dessa faktorer måste analyseras noggrant. Enkla förberedelser räcker inte, eftersom problemen måste förutses.
5. Gör planer både på kort och lång sikt
Perioder av stabilitet varar sällan länge, konstaterar Kangasniemi, och fluktuationerna kommer säkert att förbli betydande nu och i framtiden. Att förutse nästa kris är svårt, eller till och med omöjligt.
– De två drivkrafterna anpassar sig till klimatförändringarna och den gröna omställningen, tillsammans med digitalisering och artificiell intelligens, som har väckt mycket eftertanke i företagen. Frågorna är svåra, men de öppnar upp möjligheter.
På grund av detta bör företag göra upp planer för olika framtidsscenarier, balansera mellan kort- och långsiktiga strategier och kontrollera långsiktiga planer oftare. Kangasniemi rekommenderar att man identifierar nya sätt att arbeta.
– Det som ger mervärde idag kan vara en förutsättning i morgon, eftersom saker tenderar att bli vardagliga. Hållbarhet må ha skapat mervärde en gång i tiden, men numera är det en förutsättning för en framgångsrik långsiktig affärsverksamhet.
27/04/2023
Foto: Johanna Taskinen
