Oro för skulder kan leda till stress, ångest och depression, speciellt om du håller dina bekymmer för dig själv och inte pratar med vänner eller familj. Känslan av skam, skuld och misslyckande kan göra det obekvämt att ta upp ämnet och även hindra oss från att söka hjälp eller leta efter lösningar.
Enligt Beatrice Widmark, beteendevetenskaplig rådgivare vid innovations- och konsultföretaget Whateverland, kommer känslan av skam i samband med skuldsättning av fördomar. Vi tenderar att tro att skuldsatta personer på något sätt har misslyckats, saknar självkontroll och har bristande kunskap i personlig ekonomi. I själva verket är det många externa faktorer som kan leda fram till att någon hamnar i skuld, som arbetslöshet, skilsmässa och sjukdom.
– Vem som helst kan hamna i en skuldfälla på grund av saker som ligger utanför ens kontroll. Särskilt nu när vi befinner oss mitt i en kris med stigande levnadskostnader är det många som kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Generellt sett är pengar och privatekonomi ett väldigt känslosamt ämne som vi inte känner oss bekväma med att prata om. Och skulder är ett särskilt ett tabubelagt ämne i samhället, säger Beatrice.
Enligt Beatrice Widemark är det viktigt att fortfarande ha mål och drömmar som kan motivera en att betala av sin skuld.
Ungdomar utgör den största riskgruppen
Beatrice hänvisar till studier som visar att skuldsatta beskriver att de mår mycket bättre efter att de har börjat prata om sina skulder med sina nära och kära. Även att träffa andra människor i samma situation och inse att man inte är ensam kan också lindra skuldrelaterad stress.
– Vårt ekonomiska välmående – det vill säga vår känsla av trygghet och kontroll över vår privatekonomi – lider när vi stressar över pengar. Även personer med relativt låga skulder kan uppleva stress om de inte känner att de har kontroll över sin ekonomi. Skuld förekommer på alla inkomstnivåer och bland människor i olika skeenden av livet, påpekar Beatrice.
Om man utgår från att människor i alla åldersgrupper sätter sig i skuld så ser Beatrice särskilt unga som den största riskgruppen, eftersom det är så lätt att ta konsumtionslån på nätet och skjuta upp betalningar på sina köp. Denna uppfattning delas av Marit Olsen, finansiell rådgivare på Lowell i Norge. Hon har sett konsekvenserna och är bekymrad över den allmänna förståelsen för ekonomi bland unga.
– Det finns en påtaglig brist på förståelse för grundläggande ekonomiska begrepp. När yngre personer ringer till oss kan jag lägga mycket tid på att förklara hur skulder och räntor fungerar. En del blir verkligen förvånade över hur skuldbeloppet har ökat, trots att huvudfordran ursprungligen var lägre, säger Marit.
Hon har också sett en tydlig ökning av fall där människor tar kontakt på grund av att deras ekonomi har försämrats på grund av den svåra ekonomiska situationen och de ökade levnadskostnaderna. Stigande elräkningar, matkostnader och räntor har drabbat dem som redan befinner sig i en pressad ekonomisk situation hårdast, men också personer som aldrig tidigare haft med inkasso att göra.
Våga söka hjälp
Efter att ha arbetat inom sjukvården i nästan 30 år innan hon kom till Lowell, säger Marit Olsen att hon har förstahandserfarenhet av hur skulder och dålig ekonomi kan påverka en individs psykiska hälsa. Dessa kan i sin tur leda till fysiska hälsoproblem.
– Jag har sett fall där ekonomiska och olösta problem har lett till att relationer gått sönder och som en konsekvens har påverkat föräldrarnas möjlighet att försörja sina barn. Om inget görs för att tackla skulden – till exempel genom att kontakta borgenären och utreda möjligheten att ändra avbetalningsplanen – kan det leda till en eskalerande skuldspiral, säger Marit Olsen.
När man träffar människor som är i ett känslomässigt tillstånd och uttrycker känslor av stress och depression på grund av sin skuldsituation är det viktigaste att vara en god lyssnare, välkomnande, förstående och empatisk, säger Marit Olsen.
– Många erkänner att de var rädda för att kontakta oss på inkasso först, men att de mådde bättre efter att ha pratat med någon och fått råd i en krävande situation. Som kurator, maka och mamma är det inte svårt att möta människor med medkänsla. Jag tackar ofta kunder för att de tagit steget att kontakta oss, och jag uppmuntrar alla som har skulder att be om hjälp – oavsett om det är från någon närstående, fordringsägare eller bank.
Marit Olsen kan lägga mycket tid på att förklara hur skulder och räntor fungerar. En del blir verkligen förvånade över hur skuldbeloppet har ökat, trots att huvudfordran ursprungligen var lägre.
Ta första steget och agera
Vart ska man börja när man ska lösa en skuldsituation som orsakar psykiska hälsoproblem? Marit menar att det viktigaste är att inte förneka och dölja skulden. Skamkänslor kan få folk att sluta öppna och läsa inkassobrev och mejl, vilket bara ökar skulden. Det är aldrig för sent att söka hjälp.
Beatrice menar att man ska undvika panik och i stället försöka behålla lugnet och analysera situationen: Vilken typ av skuld har man och vilken ska man prioritera och börja betala av först?
– En av de största riskerna är att människor blir handlingsförlamade och inte vet var de ska börja. De kan känna att deras situation är svår att hantera och börjar skjuta upp saker. Många är rädda för att söka hjälp och vet inte att det vanligtvis finns olika alternativ för att förhandla om återbetalning av lån och skulder. Det finns också gott om professionell hjälp, både praktiska råd och känslomässigt stöd, säger Beatrice och tillägger att det givetvis är lämpligt att vara proaktiv och skapa ett skyddsnät och en ekonomisk buffert för akuta situationer, redan innan de blir värre.
– En annan sak är att ha en framåtriktad inställning, eftersom det är lätt att fastna i nuläget. Det är viktigt att fortfarande ha mål och drömmar som kan motivera en att betala av sin skuld, säger Beatrice.
Hon funderar på sätt att ta bort det negativa stigmat som är förknippat med att ha skulder och hoppas att diskussionen om ekonomisk hälsa och välmående kommer att följa samma väg som offentliga diskussioner om psykisk hälsa i allmänhet. Det behövs offentliga personer som tar ledningen och delar med sig av sina erfarenheter.
– I Sverige har det skett en ganska snabb förändring det senaste decenniet, där t.ex. kändisar har öppnat upp om sina bekymmer och depressioner. Det bidrar dels till att göra ämnet mer normativt och ge stöd från likasinnade. Ämnen om skulder och ekonomiska svårigheter har redan tagits upp mer, särskilt efter pandemin och levnadskostnadskrisen, så det finns nu ett tydligt momentum att fortsätta diskutera ämnet, avslutar Beatrice.
