Enligt Ola Honningdal Grytten, professor vid NHH Norwegian School of Economics, visar de flesta makroindikatorer från institutioner som Världsbanken, IMF och statistikbyråer i olika länder alla att vi för närvarande upplever en nedgång, vars botten ännu inte har nåtts. Men på sin höjd befinner vi oss i en mycket mild recession, med ett produktionsgap, dvs. skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, på omkring minus 1 procent.
– De större problemen för konsumenter och vissa företag är inflationen och de höga räntorna. Framför allt har konsumenternas förmåga att köpa varaktiga varor och investera i dyrare inköp minskat. Exempelvis har efterfrågan på bilar, båtar och sommarstugor minskat betydligt. Samtidigt har konsumtionen av dagliga konsumtionsvaror och tjänster förblivit stabil eller till och med ökat, eftersom konsumtionen har överförts till dessa områden, säger Grytten.
Även om många företag kämpar med högre kostnader på grund av inflation och höga räntor, påpekar Grytten att ett mer allvarligt problem för företag i alla nordiska länder är bristen på kvalificerad arbetskraft. Så även i denna milda lågkonjunktur är arbetslösheten relativt låg.
– Dessutom stiger lönerna nu, vilket skulle kunna leda till en löne-prisspiral som centralbanker är rädda för. I annat fall kommer inflationen gradvis att sjunka, men enligt de flesta prognoser kommer den att få kämpa för att gå under 2 procent före 2025. Förmodligen är det först i slutet av 2024 eller 2025 kommer vi att återvända till en mer normal tillväxttakt för BNP, förutspår Grytten.
Ola Honningdal Grytten, professor vid NHH Norwegian School of Economics
Stark exportindustri i Norge
När det gäller skillnader mellan de nordiska länderna noterar Grytten att inflationen fram till de senaste månaderna har minskat långsammare i Sverige och Norge. En av anledningarna till detta är att valutorna i dessa länder för närvarande är mycket svaga. Finland och Danmark är mer knutna till eurons utveckling, och Grytten påpekar även att de haft bättre disciplin i sin finanspolitik än Sverige och Norge.
– Den svaga kronan kan leda till att Sverige och Norge har högre räntor under en längre period än i Finland och Danmark, säger Grytten och tillägger samtidigt att den norska exportindustrin går mycket bra.
Oljesektorn i Norge blomstrar, med höga oljepriser och ökade investeringar. Dessutom har landets andra stora exportindustrier – fiske- och marinsektorn – god lönsamhet, tack vare en svag växelkurs.
Inflation och räntor sjunker inte ännu
Enligt Nordea Banks senaste Economic Outlook-rapport, publicerad i september 2023, visar de nordiska ekonomierna viss divergens, eftersom länderna befinner sig i olika stadier av konjunkturcykeln. Arbetsmarknaderna har varit överraskande motståndskraftiga i alla länder, men Nordea förväntar sig en avkylning under den kommande perioden, med lägre aktivitet och högre arbetslöshet.
Generellt sett är den danska ekonomin i mycket bra form, med den högsta sysselsättningsnivån någonsin, även om tecken på en mild avmattning börjar synas. Norge har också visat sig vara mycket motståndskraftigt, men för närvarande känner hushållen och bostadspriserna av effekten av stora räntehöjningar, vilket gör att ekonomin svalnar. Finland, och synnerhet Sverige, har påverkats mer av betydande penningpolitiska åtstramningar och den globala nedgången inom tillverkningssektorn.
Enligt Kjetil Olsen, chefekonom för Nordea i Norge, befinner sig landet inte – rent tekniskt sett – i en lågkonjunktur, eftersom aktivitetsnivåerna har varit övergripande stabila under det senaste halvåret. Tillväxten kommer dock att fortsätta vara trög.
– Som väntat ligger tillväxten i Norge nära noll. Centralbankernas mål har varit att dämpa aktiviteten för att ta bort pris- och lönetrycket, som idag drabbar alla länder i västvärlden. Den svåraste frågan är hur höga måste räntorna behöver bli och hur länge ska de ligga på en hög nivå för att uppnå det? säger Olsen.
Den norska köpkraften ökade under covid
Olsen konstaterar att den norska ekonomin har stått emot stigande räntor bättre än förväntat, med tanke på att hushållssektorn är en av de mest skuldsatta i världen. Han påpekar att en sak som skiljer Norge från resten av Norden – förutom den blomstrande olje- och exportsektorn – är hur räntorna sänktes när pandemin slog till.
– Detta innebar att människor med skulder tillfälligt ökade sina disponibla inkomster, och när räntorna började stiga igen, tog det bara bort överskottet och återförde situationen till hur den var före covid i termer av köpkraft, påpekar Olsen.
Han tillägger att konsumtionen av varor ökade markant under pandemin, och att konsumtionen först normaliserades och nu sjunker under trendlinjen. Köpen av dyrare varor har minskat mest inom varusektorn.
– En sektor som har påverkats kraftigt av stigande räntor är bostads- och byggsektorn. Byggandet av nya hus har nästan helt upphört. Folk är tveksamma till att köpa hus, när de inte vet på vilken prisnivå det kommer att vara om två år när deras nya hem levereras, avslutar Olsen.
LinkedIn: Konsumenter och företag i de nordiska länderna påverkas för närvarande av inflation och höga räntor. Ekonomiska experter från Norge ger sina prognoser om hur marknaden kommer att klara av den milda nedgången.
