Johan öppnade kvällen med att konstatera det vi på Lowell är rörande överens om; det är väldigt härligt att vara tillbaka på kontoret igen. Och mycket har hänt sedan februari 2020. Nedan följer ett sammandrag:
Johan Agerman:
– När pandemin bröt ut för två år sedan trodde nog alla att saker skulle gå åt skogen. Kurvorna skulle gå ned, ingen skulle vilja köpa någon portfölj eller skriva något kontrakt. Men det mesta i vår bransch fortsatte att rulla på som vanligt – i alla fall här i Norden. Betalningsförmågan påverkades till och med positivt här och där under pandemin, möjligen på grund av färre restaurangbesök och resor. Eller så kompenserades det delvis av att några av våra klienter höll igen och inte skickade över lika mycket ärenden till oss. Så medan vi knappt blev påverkade märktes det förstås mer i andra delar av världen.
– Just nu så tänker vi såklart på kriget i Ukraina. Vi har en underleverantör som är från Ukraina men sitter i Polen och arbetar. Och i vårt grannland Finland, där vi också har verksamhet, kommer kriget förstås nära, de gränsar ju till och med geografiskt till Ryssland.
– Sammantaget bidrar de här händelserna till en osäkerhet som marknaden inte gillar. Det har skapat ett inflationstryck i form av råvaru- och komponentbrist, nedstängningar i Kina som lett till att vi saknar både en marknad att sälja på och vi saknar leveranser till otroligt många producenter här i Europa. De här logistikproblemen driver inflation i sig, och uppgiften för våra centralbanker blir att försöka hantera det här och förstå vad som är tillfälligt och långsiktigt och vad det betyder.
För oss på Lowell kan de här faktorerna sammanfattas som osäkerhet för oss. Och osäkerhet på en finansiell marknad betyder att synen på risk går upp, det leder till att räntan går upp, då försvinner likviditet – och då blir det svårare att göra affärer.
– Jag tror att vi kan förvänta oss att det kommer att vara så, att priserna på portföljer kommer att gå ner för att den riskpremie som vi som investerare och våra finansiärer kräver, kommer att gå upp på grund av osäkerhet – det är ett rimligt scenario, åtminstone tillfälligt, fortsatte Agerman.
Överskuldsättning och Lowells samhällsengagemang
Lowell engagerar sig i den viktiga samhällsfrågan om överskuldsättning, som också var det specifika ämnet för kvällens seminarium.
I Sverige finns nu ca 400 000 människor som befinner sig i överskuldsättning, vilket definieras av att de aldrig kommer ha möjlighet att betala sina skulder. Det är en situation som varken är bra för de enskilda individerna, för kreditgivare, för oss eller för samhället. Vi på Lowell har därför tagit fram fem förslag på hur vi kan arbeta för att motverka överskuldsättning. Vi har i dagarna presenterat vår lista för utredare på Regeringskansliet.
Så vill vi på Lowell minska risken för överskuldsättning:
- Inför ett stoppregister precis som i spelbranschen, där individer kan hindra sig själva från att ta krediter.
- Inför ett gemensamt skuldregister där man kan se hela bilden vid en kreditupplysning.
- Motverka stigmatisering och nidbilder av skuldsatta människor.
- Se till att barn och unga får lära sig mer om privatekonomi i skolan.
- Ge ökade resurser till kommunens skuldrådgivare.
Nyheter från vår pressrelease
Johan avslutade med att presentera lite nyheter kring våra investeringar:
– År 2021 var ett fantastiskt år för Lowell. Totalt sett investerade Lowell för 400 miljoner pund. I Norden investerade vi för 221 miljoner Euro, vilket vi inte varit i närheten av tidigare. Det är jättekul! En av anledningarna till det är att Markus Nordström (operativ chef i Sverige) och hans kollegor i Norden har förbättrat vår plattform, alltså hur vi arbetar. Dessutom har vi köpt Hoist Finance verksamhet i England vilket är ett stort tillskott. På toppen av det här gjorde vi också en värdepappersinvestering av våra köpta tillgångar i England vilket bidrar till ytterligare likviditet till vår verksamhet.
Förste externa talare för kvällen var Andreas Hagman från Creditsafe – vår samarbetspartner och informationskälla för kreditinfo i branschen. Han berättade om uppropet “Ja till ett nationellt skuldregister” som Creditsafe stödjer för att motverka överskuldsättning.
Andreas Hagman:
– Idag saknar Sverige ett heltäckande kreditregister vilket gör det omöjligt för långivare att kontrollera låntagarnas samtliga skulder. Det är alltså inte obligatoriskt för banker och kreditgivare att lämna samtliga uppgifter om lån och krediter till ett register. Och skulder som säljs vidare av bankerna kan inte rapporteras in om köparen inte är ett finansiellt institut (exempelvis ett inkassobolag).
– Vi driver tillsammans med många andra aktörer i vår bransch och branscher närliggande finansiella sektorn, initiativet ”Ja till Nationellt skuldregister”. Det handlar om hur överskuldsättningen ser ut och hur samhället påverkas av det.
Det är för enkelt att låna pengar!
– Överskuldsättning handlar om ett flertal bakomliggande orsaker – både individuella och strukturella, men den enskilt viktigaste förklaringen är att det är för enkelt för redan överskuldsatta att få ytterligare konsumtionslån beviljade. Idag är det jätteenkelt att låna pengar! Det gör det också enkelt att hamna i en ond spiral av skulder.
– Vår slutsats är att ett nationellt skuldregister skulle vara det viktigaste preventiva verktyget i kampen mot överskuldsättning. Och i princip alla vi pratar med håller med om detta. I Norge har det motsvarande Norske Gjeldsregistret bidragit till att sänka överskuldsättningen. I november 2021 tillsatte regeringen en utredning för att motverka överskuldsättning. Uppdraget ska redovisas den 3 maj 2023.
– Fördelarna med ett nationellt skuldregister är att privatpersoners lån finns samlade på ett och samma ställe, att kreditprövningar baseras på komplett information, det är det effektivaste verktyget för att motverka överskuldsättning samt att staten och kreditupplysare tar ett gemensamt samhällsansvar.
Tredje talare för kvällen var Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso. Fokus för Fredriks dragning var att ge en inblick i 2021 års statistik, presentera trender och att ge en analys kring vad det betyder. Samt prata lite om Non Performing Loans-utredningen och överskuldsättningsutredningen.
Fredrik Engström:
– En fråga som ger indikation på hur marknaden utvecklas är “nya och avslutade ärenden”. Inkassobranschen registrerade under år 2021 ca 9 miljoner nya inkassoärenden och avslutade ungefär 8 miljoner. Det är en av de högsta siffrorna vi någonsin sett. Under 2020 skickades färre inkassokrav – förmodligen för att folk blev lite mer försiktiga med sina pengar. En annan förklaring till att det skickades färre inkassokrav är att folk var hemma i större utsträckning och därför hade bättre koll på sin post.
– Sedan 2008 fram till 2021 är antalet avslutade ärenden mindre än antalet registrerade ärenden. Det betyder att den totala ärendevolymen ökar år för år eftersom vi betar av färre ärenden än vi startar upp. Det här säger ju något om skuldsättningen i samhället.
Fler handlar på kredit idag
– Det har skett ganska mycket sedan år 2008. Att skuldsättningen har ökat är inte så konstigt. Det beror inte på att människor har blivit fattigare utan det beror på att människor agerar på ett annat sätt idag än för några år sedan. Det är helt enkelt fler som handlar på kredit idag. Att handla på nätet är för många av oss en naturlig del av våra liv. Pandemin har också spätt på den trenden, och många som tidigare var skeptiska till att handla på nätet har nu gjort det. Ett förändrat beteende kring att handla på kredit tror vi alltså är den viktigaste anledningen till att antalet inkassokrav har ökat.
– Antalet gäldenärer i inkassosystemen uppskattades år 2014 till 850 000 personer, medan motsvarande siffra i år beräknas till 1,4 miljoner. Det låter otäckt men det är viktigt att komma ihåg att det här behöver inte vara personer med obetalda skulder utan det är personer som finns i inkassobolagens register, och kan alltså ha betalat tillbaka sin skuld.
Fördelningen bland gäldenärer
– Fördelningen bland gäldenärer i registren var både under år 2020 och år 2021, 56 procent män. Den fördelningen stämmer med hur det brukar se ut. Vad det beror på att fler män än kvinnor är skuldsatta kan man inte riktigt svara på, men det vi vet är att män oftare står på lån och hushållens skulder.
– Fördelat på ålder var andelen skuldsatta under 25 år 9,8 procent jämfört med år 2019 då andelen var 7,5 procent, och år 2020 då siffran gick upp till 11 procent. Vår analys av det här är att unga drabbades hårdare av pandemin än resten av samhället och fick därför svårare att betala. Ungdomsarbetslösheten gick upp, många unga har mindre stabila anställningar, jobb inom exempelvis restaurangbranschen och dessutom är färre medlemmar i a-kassan.
Det finns 108 miljarder kvar att inkassera
– Hur mycket finns det kvar att inkassera då? Jo i slutet av året fanns enligt inkassobolagen ca 108 miljarder kronor kvar att inkassera. En hiskeligt stor summa som vuxit stadigt sedan 2015. Sedan 2019 har nettotillväxten av antal ärenden minskat.
– Ungefär 13 procent av alla ärenden skickas till Kronofogden. Resten tar inkassobolagen hand om i form av avbetalningsplaner och frivilliga betalningar. Det är ett värde som inkassobolagen tillför i samhället. Kronofogden skulle belastas enormt om alla ärenden skulle skickas till dem. Så det är hos inkassobolagen som den verkliga skuldsaneringen sker.
Om NPL-utredningen
Fredrik sitter med i NPL-utredningen och delade med sig om vad som händer:
– NPL-utredningen som jag sitter med i syftar till att säkra att bankerna har den täckning som de säger att de har i sina böcker genom att tvinga dem att sälja dåliga, alltså förfallna fordringar. Från EU-håll vill man alltså rädda bankerna genom att bygga upp en europeisk marknad för fordringsköp och reglera den med lagstiftning. I praktiken kommer det här betyda att inkassobolag som vill köpa fordringar kommer att behöva söka särskilda tillstånd. En annan spännande fråga för utredningen är att kolla på om Finansinspektionen ska vara vår tillsynsmyndighet eller inte.
Om överskuldsättningsutredningen
Fredrik fortsatte berätta om överskuldsättningsutredningen där han också sitter med:
– Överskuldsättningsutredningen syftar till att titta på överskuldsättning ganska brett och komma med ett förslag på ett nationellt skuldregister. Från inkassobranschens sida är vi positivt inställda till det här precis som Creditsafe eftersom vi tror att vi med detta tidigt kan identifiera dåliga betalare.
– Däremot tror vi inte att det räcker att enbart titta på vilka krediter som beviljats. Vi vill därför också undersöka om det skulle vara möjligt för inkassobolag att lämna uppgifter till kreditupplysningsföretag för att kunna synliggöra betalningsproblem tidigare.
– Andra förslag som diskuteras är till exempel absolut preskription. Det har vi från inkassobranschens håll alltid varit negativt inställda till eftersom vi tror att det skulle ha en stor påverkan på den allmänna betalningsmoralen. Det kan vi exempelvis se i Finland där man infört detta och betalningsmoralen gått ned helt i onödan.
Stort tack till alla som kom! Ta del av de senaste nyheterna från Lowell genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här nedan.
